Charlotta Henningsson
Pedagogisk dokumentation med IT-stöd
2014
I den här artikeln är min uppgift att som pedagog informera, problematisera, synliggöra och tydliggöra huvuddragen i begreppet pedagogisk dokumentation. I huvudsak använder jag mig av tre källor; Varför pedagogisk dokumentation av Hillevi Lenz Taguchi (2013), Läroplan för förskolan Lpfö98 (rev 2010) samt Skolverkets allmänna råd med kommentarer Förskolan (2013). Jag kommer att utgå från ett exempel ur verkligheten, där den pedagogiska dokumentationen som förhållningssätt har blivit tydlig för mig och mitt arbetslag.
Inledning
På min förskola arbetar vi med ett upplevelsebaserat lärande med en saga som tema under ett helt läsår. Denna saga inspirerar till lek, aktiviteter och verksamhetens innehåll genomsyras av denna saga. I augusti startar vi upp en ny termin, jag och min kollega. Vi arbetar två förskollärare med 13 barn i åldrarna 2,5-4 år. Vi har gjort i ordning avdelningen med olika lekmiljöer som passar till årets temasaga, Bockarna Bruse på badhuset av Bjøn Rørvik.
Vi har inrett ett badhus med dusch och glassbar och rolig lekrekvisita samt omsorgslek med dockor och utklädning. Vi har konstruktionsmaterial, duplo och klossar på ett ställe, böcker på ett annat. Vi har papper och pennor, pussel och ploppar vid ett bord och möjlighet att leka med djur vid ett annat. Eftersom flera barn är nya på avdelningen är vårt första mål att skapa goda relationer och få ihop barngruppen och vi har pratat igenom hur vi vill ha det på avdelningen. Till saken hör att avdelningen till ytan är en ganska liten och består av endast ett större rum och ett mindre rum samt hallen. Vi tänker att var sak ska lekas med på sin plats, för att få struktur på leken och möjlighet att dela upp sig på den lilla yta vi har.
Vi jobbar på med barngruppen och relationerna till och mellan barnen men efter bara ett par veckor hör vi oss själva stoppa barnen i deras lek flera gånger om dagen.
- Stopp, duplot bygger vi med på mattan!
- Ta inte ut alla glassarna hit, vi går tillbaka till badhuset med dem!
- Vi sitter vid det här bordet och pusslar!
Försöka förstå
I det här skedet hade vi inte gjort några observationer på papper eller dokumentationer i form av t ex foto. Dokumentationen skedde i våra huvuden och det var dags att reflektera över vad vi hörde oss själva säga. Taguchi skriver i sin bok Varför pedagogisk dokumentation? (2013, s. 15) att det är mitt i den praktik som pågår som pedagogisk dokumentation börjar, med syfte att försöka förstå, förändra och utveckla. Det var precis vad vi behövde göra - försöka förstå vad och hur barnen ville/hade behov av att leka, förändra så att det skulle bli möjligt och utveckla verksamheten så att barnen fick mer inflytande över sin vistelse på förskolan.
Vi la märke till att barnen gärna lekte rörliga och aktiva lekar. De hoppade från soffor, de klättrade och ville mjukbrottas. Vi såg också att när barnen flyttade leksaker mellan olika rum var det för att leken behövde det, de gick t ex på picknick med glassar packade i väskor, de gick till jobbet eller ville åka tåg till Liseberg. Detta ville vi uppmuntra och därför behövde vi förändra vår egen syn på hur verksamheten skulle bedrivas.
Förändra
Vi började diskutera begrepp som t ex "barns inflytande". Vad innebär det för mig? Kan jag tolka barns intentioner? Klarar jag av att tillåta kaos under lek som pågår? Vi anser att genom att vara medvetna i vår roll som förskollärare ges det förutsättningar för ett gott lärandeklimat för både barn och vuxna. Vi sökte i litteraturen "Den vilda leken" (Rasmussen, 1993) när vi förstod att brottningsleken var populär bland barnen och behövde diskuteras bland oss vuxna. Vi ser att det finns en risk att vi kvinnor har en lägre toleransnivå för en vildare lek på förskolan, vi kanske inte känner igen oss i den typen av lekar och vi förutsätter att den leder till konflikt. Efter att ha reflekterat kring detta tillsammans ser vi nu fördelar med en rörligare och vildare lek, men under ordnade former med vuxen i närheten. Jag tycker att detta är i linje med vad Hillevi Lenz Taguchi (2013, s. 24) beskriver, att ett konstruktionistiskt inriktat förhållningssätt möjliggör en fortlöpande medveten förändring av den egna praktiken. Det var vi och vårt förhållningssätt till leken som skulle förändras. Taguchi talar om en synlig och en osynlig pedagogisk miljö (2013, sid. 32) där den synliga miljön är allt från planlösning, möblering till material och den osynliga miljön handlar om vårt förhållningssätt och synsätt till barnen men också vårt förhållningssätt till den materiella miljön. Hon menar att man med hjälp av pedagogisk dokumentation kan synliggöra den osynliga miljön och samtidigt få ett verktyg för att förstå den synliga miljön.
De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98 rev. 10, Skolverket, sid. 12) Barnen hade genom sagan om Bockarna Bruse på badhuset börjat intressera sig för simhopp. När vi nu dokumenterade barnens lek var det barn som fick ta plats och som hade inflytande över sin lek. De hoppade från pallen ner på madrasser och gjorde olika simhopp, så som spiken, bomben och plasket. En observation som vi gjorde var att ett barn, vi kallar honom Olle, inte ville delta i denna ganska yviga lek. Olle tittade på och iakttog hur det gick till. Vi erbjöd honom att vara med tillsammans med vuxen, men det ville han inte. När leken sedan avtog och det blev lugnare kunde vi se att Olle visade nyfikenhet att prova ett simhopp. Med stöttning från vuxen var han nu redo att leka! När vi sedan reflekterade kring denna situation var vi glada att vi hade uppmärksammat nyfikenheten som barnet visade när leken avstannat och att vi fångade upp det. Vi kommer fortsätta att vara uppmärksamma och stöttande så att Olle tillslut vill vara med och delta tillsammans med de andra barnen. Återigen handlar det om att förstå situationen, förändra något som leder till utveckling.
Utveckla
Vidare märkte vi att barnen behövde stora saker att leka med. Vi införskaffade bananlådor som vi tillsammans med barnen skapade bilar, tåg och flygplan av. Leken tog fart! Vid det här laget hade vårt förhållningssätt till leken och dess yta förändrats helt. Nu är barnen fria att leka över hela avdelningen och med vad de vill. Det kan, om man kommer utifrån, upplevas som ganska rörigt och en aning kaotiskt, men vi ser att leken är i full blomning. Vi har försökt att förklara för kollegor och föräldrar hur vi tänker och detta går helt i linje med vad Taguchi (2013, s. 122) skriver att en reflekterande utvärdering bl a grundar sig på förmåga att bearbeta dokumentationen på ett sådant sätt så att andra kan ta del av vad som skett och vad barnen och pedagogerna har tänkt kring det. Detta är dock något som vi behöver utveckla ännu mer, att sätta ord på våra reflektioner.
”Miljön i förskolan påverkar också relationerna och ger signaler kring vilket beteende som förväntas, vilka aktiviteter och vilka möten som är möjliga”. (Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Förskolan, 2013, s. 26) När vi nu är tillåtande i leken ser vi lekkompetenta barn med goda relationer till varandra som utforskar och upptäcker nya sätt att leka. Vi skapar en kultur och en stämning som talar om att barnen har inflytande och delaktighet i sin vardag på förskolan och möjlighet att påverka sin situation. I Lpfö 98 (rev. 10) står det att läsa i kapitlet om barns inflytande att de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av den pedagogiska verksamheten. När vi i arbetslaget har reflekterat kring våra iakttagelser av leken, har barnens behov i leken fått råda över vilket förhållningssätt vi pedagoger ska ha. Vi har försökt förstå situationen, förändra oss själva och verksamheten så att detta lett till utveckling, mitt i den pedagogiska verksamheten, vilket jag tycker är precis vad pedagogisk dokumentation handlar om.
Svårigheter
Svårigheter med pedagogisk dokumentation ser jag kan vara arbetslag som inte har en god kommunikation. Att reflektera och analysera kräver en öppen kommunikation och eftersom det handlar om att förändra verksamheten och oss pedagoger, vårt förhållningssätt och syn på barnen, behöver man vara en medveten, förändringsbenägen person, beredd att ta risker men också se möjligheter. Det är inte alltid helt lätt att få till en reflektion tillsammans, tiden är också en aspekt att fundera kring. När ska vi hinna? Men om den pedagogiska dokumentationen landar i ett förhållningssätt så tror jag att den pågår hela tiden och inte kan göras på planeringstiden kl. 16.00 på måndag. Den sker hela tiden, överallt!
I det exempel som jag beskriver, att leken har fått ta större plats rent fysiskt samt att barnen fått ett större inflytande över leken, har vi i arbetslaget observerat, dokumenterat och tolkat barnen. Vi har skapat oss en förståelse för hur vi tror att barnen vill leka och förändrat utifrån det. Vi har inte gjort barnintervjuer. Vi har inte direkt ställt frågor till baren heller. Detta är en brist i vår pedagogiska dokumentation som behöver diskuteras och utvecklas. Vi har istället tolkat barnens leksignaler och utifrån att leken utvecklats och att vi ser glada, lekkompetenta barn har vi förstått att vi utvecklat verksamheten och vårt förhållningssätt åt rätt håll. Vi hör inte längre oss själva stoppa barnen i deras lek. Nu hör vi uppmuntrande pedagoger som gärna tillför saker som får leken att utvecklas och blomma. En dokumentation blir pedagogisk först när de vuxna, gärna tillsammans med barnen, reflekterar över vad de ser, hör eller läser i dokumentationen. Den blir också pedagogisk för att den får konsekvenser för det fortsatta arbetet. Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation. (Taguchi, 2013, s. 13) Det handlar om att ständigt vara i förändring och att föra reflekterande samtal med kollegor och barn kring dokumentationen. Dokumentationens främsta uppgift är att vara ett underlag för reflektion och tankar kring det som händer för att vi ska kunna ta nästa steg. (Taguchi, 2013, s. 119)
Avslutning
Jag tycker att begreppen vad, hur och varför pedagogisk dokumentation kan förklaras med begreppen förstå, förändra och utveckla. Vad vi gör handlar om att försöka förstå vad vi ser och upplever i dokumentationen. Hur kan vara en förändring vi gör i verksamheten eller hos oss själva. Varför blir utvecklingen som kommer av förändringen. Och sedan är det dags att börja förstå igen, förändra och utveckla i ett hjul som aldrig slutar snurra!
Mölndal , 141012
Charlotta Henningsson
Pedagogisk dokumentation med IT-stöd
Foto tagna av Charlotta Henningsson och Anette Eskilsson
